Vi har funnit att makrotrender har en mindre direkt påverkan på den direkta utformningen av och innehållet i reklam. Samtidigt har vi funnit att mikrotrender oftare kan utnyttjas mer konkret i reklam. Att använda sig av trendriktig reklam är ett strategiskt val beroende på om annonsören vill vara trendsättare eller efterföljare. trender kan användas i reklam som koder för att bättre nå den avsedda målgruppen..

Syftet med denna uppsats är att, med bakgrund av vad som redan studerats inom ämnet marknadsföring till segmentet 50+ samt nyförvärvad kunskap, ta reda på om det verkligen är värt för de utvalda bilföretagen att satsa på anpassad reklam mot segmentet 50+ och om konsumenterna inom detta segment uppskattar att de får reklamen direkt riktad till sig. Vi valde att utgå från en abduktiv ansats med kvalitativ forskningsmetod. Vi har valt att göra telefon- samt fokusgruppsintervjuer som ligger till grund för vår insamling av empiri. För att ta reda på information intervjuade vi marknadschefer eller personer med liknande ansvar för att få bilföretagens synvinkel på reklam till segmentet 50+. Därefter valde vi att ha fokusgruppsintervjuer, i Malmö och Stockholm, med kunder till samtliga utvalda bilföretag för att ta reda på om deras åsikter och tankar är i överensstämmelse med bilföretagens, eller inte.

Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam?Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats.Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sigeller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har.Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp.Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden.Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22).Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan sei denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt.För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få högatittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill äratt ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid.I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det ävenreklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen..

Den här undersökningen handlar om hur flickor och pojkar representeras i reklam. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilket sätt som de framställs på och hur könskodningen sker. Därför har bilder från leksaksförpackningar och tv-reklam valts ut som är ett av leden i marknadsföringen för leksaker. För att få svar på syftet i undersökningen har bilderna analyserats med hjälp av tre analysmallar (semiotisk bildanalys, tv-reklamsanalys och genusanalys). Med dessa analysmallar har vi kunnat se hur olika tecken i bilderna samverkar med varandra samt hur könskodningen sker.

Syftet med undersökningen var att studera om undervisning skulle öka elevers förmåga till kritisk granskning och värdering av reklam i TV och tidningar. Syftet var vidare att studera om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors värdering av reklam. Utvecklingsarbetet genomfördes i en femteklass i Norrbottens inland med 15 elever. Under lektionerna såg vi reklaminslag som diskuterades och tittade på tidningsreklam utifrån ett genusperspektiv. Av resultatet kan man se att eleverna fått mer kunskap om reklam och förstår dess budskap bättre.

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur 6-åringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgått från forskningsfrågan: Hur talar 6-åringar om reklam? Tidigare forskning har visat på att barn kan påverkas både positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism.

Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna.

Flertalet modeföretag använder sig idag av SMS-reklam, en reklamform som enligt studier uppfattas som positiv så länge som den är tillåtelsebaserad. Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall vilka skillnader som finns vad det gäller attityden till SMS-reklam och det efterföljande köpbeteendet mellan de som anser sig ha accepterat avtalen kring SMS-reklam och de som ej anser sig ha gett sin tillåtelse. För att uppfylla syftet fick 219 studerande vid Stockholms universitet besvara ett frågeformulär gällande deras attityd till SMS-reklam och deras efterföljande köpbeteende. Resultaten visade, i likhet med tidigare forskning, att de studenter som var medvetna om att ha gett sin tillåtelse till att motta SMS-reklam både hade en mer positiv attityd till SMS-reklam och ett mer positivt köpbeteende till följd av SMS:et. De studenter som inte var medvetna om att de gett sin tillåtelse hade en mer negativ attityd till SMS-reklam och hade ett mer negativt köpbeteende till följd av SMS:et.

Syftet med uppsatsen är att inventera några av de vanligaste metoderna som finns på den svenska marknaden för att göra förtestning av TV-reklam. Vi kommer även att undersöka vikten av att göra en förtest och hur pass pålitligt testresultatet är. Vi vill tillsist undersöka i vilken utsträckning företagen och kunderna är medvetna om eventuella brister i mätmetoderna. Genom kvalitativa intervjuer med undersökningsföretag, kunder och reklambyråer inom området har vi fått information som hjälper oss att besvara vår problemställning; Vad är det man som företag får ut av att göra förtestning av sin TV-reklam?.

Vårt syfte med denna studie är att genom en undersökning av reklambyråer få en förståelse för hur de går tillväga med sin egen marknadsföring riktad till marknaden av reklamköpare. Vi vill därmed se om tillgänglig teori kan tillämpas på en reklambyrås externa kommunikation. Det ingår även i vårt syfte att genom denna studie kunna förse Stigges Reklam med förslag till deras marknadsföring..

Syftet är att redogöra och visa på vilka strategier reklambyråer använder sig av i skapandet av reklam och detta leder till frågan hur reklambyråerna ser på branschens framtid.Problem: Reklam har funnits länge och är i ständig utveckling. Genom reklam skapas livsstilar och identiteter som har sin del i den kulturella och sociala miljö vi lever i. Hur skapas reklam och hur ser dess framtid ut?Metod: Semi-struktuerad intervju, textanalys.Resultat: Resultatet av undersökningen visar hur reklambranschen är under ständig utveckling och att den är en del av den tekniska utvecklingen. Det fanns en nyskapande kraft inom branschen som visade att de är villiga att anpassa sig efter utvecklingen.

Reklam kan ibland anses framställa kvinnor och män på ett nedvärderande sätt. I Sverige har alla rätt att anmäla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. Anmälan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestående av näringslivets självreglerande system, som bedömer reklamen utifrån Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrån tre kriterier, vilka säger att reklam inte får: framställa kvinnor eller män som rena sexobjekt som kan anses kränkande (sexistisk reklam); ge en nedvärderande stereotyp bild på könsrollerna (schabloniserande reklam); eller på något annat sätt vara uppenbart könsdiskriminerande.Denna undersökning syftar till att jämföra RO:s syn på sexobjekt, nedvärderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn på samma begrepp, för att därigenom kartlägga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. Utgångspunkten i genusteorierna är genusordningen.

Reklam kostar mer och mer pengar, vilket leder till att reklambyråerna måste rikta reklamen än mer för att komma åt den tänkta målgruppen. Det här arbetet gick ut på att utröna hur reklambyråer arbetar för att reda på hur de bäst ska nå en viss målgrupp för en viss produkt. Författarna intervjuade två reklambyråer i Norrbotten för att undersöka ämnet. Utifrån insamlad information utfördes sedan en egen undersökning i ett fiktivt fall där frågan var hur vi på bästa sätt kan nå gymnasieelever med reklam för mobiltelefoner. Arbetet visade tydligt att det är viktigt att reklambyrån för en diskussion med personer ur den tänkta målgruppen, för att se vad de har för värderingar och tankar angående den aktuella produkten/tjänsten för att kunna rikta reklamen på bästa sätt..

Under mina 10 veckor på Swiss har jag fått ta del av olika projekt som dom har jobbat med. Jag har fått arbeta med nästan alla steg i pipelinen när man framställer reklam för TV samt print. Eftersom jag inte har haft någon huvudsaklig uppgift under denna tid tänkte jag ta reda på hur det är att jobba som generalist för ett mindre företag som jobbar med effekter för reklam och hur det skulle vara att jobba inom ett stort företag som jobbar med långfilm..

Reklam är idag en naturlig del av vår vardag. Investeringarna i reklam växer för varje år som går och år 2006 investerade olika annonsörer i Sverige över 60 miljarder kronor i marknadskommunikation. Ett ständigt ökande mediebrus och ett minskat förtroende för reklam har gjort det svårare för annonsörerna att nå fram med sitt budskap och reklamen fungerar inte alltid som planerat, närmare bestämt 80 - 85 % av reklamen som görs fungerar inte. Vad krävs då för att göra effektiv reklam och vad innebär egentligen effektiv reklam? Vilken betydelse har en reklamtävling som 100-Wattaren för begreppet effektiv reklam? Inom reklambranschen så hävdas det att reklam bör vara kreativ för att vara effektiv.